• Bitcoin
    Bitcoin
  • Ethereum
    Ethereum
  • Litecoin
    Litecoin
  • Solana
    Solana
  • Ripple
    Ripple
  • Polygon
    Polygon
  • USDC
    USDC
  • Chainlink
    Chainlink
  • Polkadot
    Polkadot
Övriga kryptovalutor →
  • Bitcoin
    Bitcoin
  • Ethereum
    Ethereum
  • Litecoin
    Litecoin
  • Solana
    Solana
  • Ripple
    Ripple
  • Polygon
    Polygon
  • USDC
    USDC
  • Chainlink
    Chainlink
  • Polkadot
    Polkadot
  • Bitcoin
    Bitcoin
  • Ethereum
    Ethereum
  • Litecoin
    Litecoin
  • Solana
    Solana
  • Ripple
    Ripple
  • Polygon
    Polygon
  • USDC
    USDC
  • Chainlink
    Chainlink
  • Polkadot
    Polkadot
Köp kryptovaluta

Vad är cardano?

Cardano är en decentraliserad blockkedja byggd på öppen källkod. Kryptovalutan som finns på cardanos blockkedja heter ada och är en av världens största sett till marknadsvärde.

Cardano skapades 2015 av ett utvecklarteam ledda av Charles Hoskinson, en av medgrundarna till världens näst största kryptovaluta ethereum. Med cardano och ada ville Hoskinson skapa ett ”mer balanserat och hållbart ekosystem” för kryptovalutor.

Hoskinson hade också lämnat ethereum efter en dispyt med grundaren, den rysk-kanadensiske programmeraren Vitalik Buterin. Hoskinson ville samla in riskkapital och göra ethereum till vinstdrivande medan Buterin ville hålla projektet som en ideell organisation.
Skaparna bakom cardano såg problem, som till exempel skalbarhetsproblem och problem med energiåtgången, med andra blockkedjor med smarta kontrakt som till exempel ethereum. Syftet med cardano var att försöka lösa de utmaningar man såg genom att helt enkelt bygga en helt ny blockkedjeplattform baserad på smarta kontrakt från grunden.

Vad som började som ett forskningsprojekt om hur man kan förbättra kryptovalutor har sedan utvecklats till en regelrätt blockkedjeplattform komplett med egen kryptovaluta: cardano och ada.

Vad är skillnaden mellan cardano och bitcoin?

cardano

Om bitcoin och ethereum är första och andra generationens blockkedja kallar utvecklarna bakom cardano sin blockkedja för tredje generationens publika blockkedja.

Tanken med cardano är att försöka komma till rätta med de problem som både bitcoin och ethereum i viss mån anses ha. Som redan nämnt handlar det dels om problem med skalbarhet och med miningens påverkan på miljön, dels också om problem med snabbhet och möjlighet att interagera med vanliga fiatpengar.

Precis som ethereum är cardano tänkt att bli en plattform där användarna kan skapa så kallade smarta kontrakt, vilket bland annat gör att cardano kan användas till att skapa till exempel så kallade ”dappar” och ”NFT:er”. Sådana kan skapas även på bitcoinnätverket, men då måste det ske genom så kallade yttre lager som byggs ”ovanpå” bitcoins blockkedja. I både ethereums och cardanos fall kan man med hjälp av de smarta kontrakten bygga och programmera sådana saker direkt på blockkedjenätverket.

De smarta kontrakten har dock, sommaren 2021, ännu inte lanserats. Planen är dock att detta ska komma att ske snart.
En annan skillnad är att bitcoin, till skillnad från både cardano och ethereum, saknar en känd skapare och talesperson för kryptovalutan. I ethereums fall är den mest kända personen bakom kryptovalutan Vitalik Buterin, och i cardanos fall heter personen bakom blockkedjeplattformen Charles Hoskinson. Noterbart är Hoskinson även räknas som medgrundare till ethereum.
Ytterligare en stor skillnad mellan bitcoin och cardano är att den förstnämnda använder ett system som kallas för “proof of work”, medan den sistnämnda använder ett system som kallas för “proof of stake”. Både dessa system används för att verifiera transaktioner på blockkedjan, men fungerar ganska olika. Läs mer om hur du köper Cordana här.

“Proof of stake” – ett grönare alternativ?

Kortfattat kan man förklara skillnaden med att ”proof of stake” är ett system som går ut på att de som vill går in med investeringar som insats för att få utvinna kryptovalutan, snarare än att miners lägger datorkraft på att lösa avancerade datorproblem, som är fallet med ”proof of work”.
Förespråkarna för “proof of stake”, likt det cardano har, lyfter ofta fram det faktum att ett sådant system drar väldigt mycket mindre energi att hålla igång jämfört med “proof of work”.
Just frågan om hur mycket energi som går åt för att hålla igång och säkra upp vissa kryptovalutor har blivit het på senare tid. I en tid då många klimathot hotar vår planet tycker många människor att det är dumt att skapa nya digitala pengar baserade på internet som drar väldigt mycket el och därmed har en negativ inverkan på miljön i de fall elen kommer från icke-förnybara energikällor. I den diskussionen brukar “proof of stake”-systemet, som ju drar väldigt mycket mindre energi, lyftas fram som det grönare alternativet.

Kända britter

Teamet bakom cardano har valt att döpa saker i projektet efter kända brittiska personer. Cardanos kryptovaluta ada är till exempel döpt eft Ada Lovelace, en brittisk matematiker och skribent som var verksam på 1800-talet och som anses vara historiens första datorprogrammerare tack vare sitt arbete med Charles Babbages mekaniska dator. Hon var även enda barn till den kände brittiske poeten Lord Byron.
Man har även döpt de viktigaste milstolparna i cardano-projektet efter kända engelska poeter. Bland annat har projektet gått i mål med stadier som döpts efter både nyss nämnda Byron men även Shelley. Numera befinner man sig i Goguen-eran.
Själva blockkedjan är dock döpt efter den italienske uppfinnaren och matematikern Girolamo Cardano.

Cardano startade med en ICO

Precis som ethereum startades cardano med hjälp av en så kallad initial coin offering (ICO), alltså ett sätt för företag att samla in pengar genom att sälja starta och sälja en kryptovaluta till investerare.
När kryptovalutan lanserades fick den ett marknadsvärde på runt 600 miljoner dollar, vilket motsvarar cirka 5,2 miljarder kronor. Mot slutet av 2017 hade det marknadsvärdet ökat till tio miljarder dollar, alltså cirka 86 miljarder kronor. 2018 nådde cardano och ada ett marknadsvärde på 33 miljarder dollar innan kryptomarknaden föll tillbaka igen.
Efter detta höll sig priset på kryptovalutan relativt lågt fram till 2021, då kursen för ada, precis som för många andra kryptovalutor, sköt i höjden. Sin högsta nivå någonsin nådde kryptovalutan i mitten av maj detta år, då det totala marknadsvärdet nådde hela 73 miljarder dollar, eller 634 miljarder svenska kronor, enligt siffror från Coinmarketcap. Ingen dålig prisutveckling alltså.

Vem grundade cardano?

Charles Hoskinson heter alltså cardanos grundare. Enligt Wikipedia är han född mellan 1987 och 1988 i delstaten Hawaii i USA. Innan han blev en av ethereums medgrundare studerade han matematik på Metropolitan State University i Denver och University of Colorado i Boulder.

Förutom sin inblandning i ethereum och cardano har han gjort sig känd för sina spekulationer i vem som är bitcoins grundare Satoshi Nakamoto. Det kan du läsa om här.

Hur fungerar och produceras ada?

Cardanos ada fungerar, som förklarades tidigare, inte riktigt som bitcoins motsvarighet. På bitcoins blockkedja är det miners som validerar transaktioner, men i fallet med cardano och ada finns det speciella validatorer som sköter detta moment.
Dessa validatorer väljs efter hur mycket ada de har, och när de validerat ett antal transaktioner för de en belöning i ada.
Cardanos blockkedjenätverk använder en algoritm som heter “Ouroboros” till att välja ut den dator som får möjlighet att skapa och validera nästa block på blockkedjan.
Denna algoritm är också det som gör att nätverket kan fungera på ett säkert sätt. Kort förklarat fungerqar det som så att Ouroboros delar in transaktioner på blockkedjan i olika grupper, som den senare schemalägger. För varje schemalagd grupp väljs en validator och det är denna som ser till att transaktionerna kan genomföras.

Vad kan du göra med cardano och ada?

cardano(ADA)
Precis som med alla andra kryptovalutor kan du använda cardanos ada för trading och investeringar. Köpa, sälja eller hodla, alla av dessa saker är möjliga.
Förutom detta krävs ada för att en person ska kunna vara aktiv på cardanos blockkedja, och till exempel agera som validatorer.

Vad är “peer-reviewed approach”?

Teamet som har tagit fram cardano har inspirerats av forskarvärlden och har därför bestämt sig för att använda en form av referentgranskning, eller “peer review” på engelska, som används av världens universitet.
Detta innebär att alla ändringar som görs i blockkedjan, och alla nya funktioner som tillkommer, granskas av forskare innan de introduceras. Detta inkluderar bland annat algoritmen ouroboros.

Smarta kontrakt och dappar och NFT:er

Precis som i fallet med ethereum ska cardanos blockkedja – när funktionen har lanserats – kunna användas för att skapa smarta kontrakt, dappar och NFT:er. Detta, samt det faktum att Charles Hoskinson varit med och grundat båda kryptovalutorna, har gjort att de ofta har jämförts med varandra.
Enkelt förklarat är smarta kontrakt det som får dappar, som är applikationer på en blockkedja, att fungera. Smarta kontrakt kan jämföras med en sorts regelböcker för hur applikationer ska fungera. På detta vis kan man på en blockkedja bygga saker som bettingmarknader, börser och andra automatiserade system.
NFT:er i sin tur är en sorts tillgångar på en blockkedja vars usp är att de bara kommer i ett begränsat antal exemplar (ofta bara ett enda). Dessa tillgångar är unika och kan inte förfalskas.
Detta har gjort att NFT:er har blivit ett populärt verktyg för att skapa saker som digital konst, tillgångar i spel och digitala samlarkort.

Framtiden för cardano

Nästa steg för cardano är som sagt tänkt att bli lanseringen av smarta kontrakt. Denna funktion har redan släppts på blockkedjans så kallade testnät, vilket är den plats där nya funktioner testas innan de går live, vilket är tänkt att ske i augusti 2021.
Tanken är att cardano och ada med lanseringen av smarta kontrakt på allvar ska kunna utmana ethereum och andra blockkedjor som använder sig av samma teknik, som till exempel binance smart chain.
Capture

Sveriges största nyhetsbrev för krypto

Få veckans bästa kryptonyheter rakt ner i inkorgen.